Då så har man dejtat en jättefin kille nu i 5 veckor, en sån där omtänksam, mogen, social, intelligent och vacker person. Jag har vid ett flertal gånger sagt till mina vänner att det varit äckligt bra, för bra för att vara sant så att säga. Därför har man varit på sin vakt om att skriva det i bloggen, jag anser också att det var på en helt annan nivå än vad denna blogg ligger på. Och nu framgick det att det inte klicka från hans sida, och då självklart ska vi inte fortsätta träffas, det håller jag med om. Appro på det, visst är det fantastiskt hur två människor känner gnistan för varandra under samma skeden i sinna liv? Att båda känner lika dant, det är vad man kan kalla fenomen! :) Jag tog och frågade mamma om hon känner att det klickar mellan henne och Björn, och fick till svar att det inte alls var någon klick mellan dem, utan mer som en atombomb! ;)
Jag tycker att det är synd, för han var så bra, någon som jag kunde se mig själv med, någon jag behövde. Men jag är inte alls ledsen. Utan jag är tacksam över att jag lärt känna en så underbar människa. Finare människa får man leta efter. :)

Take care